trött.

Dagarna går väldigt långsamt, det enda jag gör är att jobba, det känns ganska värdelöst. När jag väl är på jobbet är det roligt och jag lär mig massvis, men jag är helt död efter bara några timmar. Tur att jag har jobbat på glassbar innan, stressen där har lärt mig massa!
När jag kommer hem lagar jag mat, och sen försöker jag sova, därför hinner jag knappt skriva, läsa, eller ringa samtal. Prioriterar mig-själv-tid för att inte gå in i väggen, det hade bara varit onödigt, och det hade gjort ont, haha. Saknar Staffan mestadels, han är fantastisk. mh!
Nu ska jag sova utan hemska mardrömmar, ni kan inte förstå vad jag drömde igår, hela dagen har jag haft en klump imagen och det blev inte bättre när jag läste klart min bok och insåg att det var den sorgligaste boken jag läst ever. BAH!
tänk positivt, sooov.