snart stockholmo.

snart snart snart sanrt, är man hemma igen, det är ganska stressigt men det är bara att göra det man kan.. Har skrivit ner en lista så jag inte ska glömma något. När jag väl kommer hem till stockholm igen så har jag massa att göra, det betyder alltså mina vänner, att jag inte har tid att fika och pussas och festa. Inte dirket. Bra.
Jag har packat skor, alla skor, helt galet så fick jag ihop 14 par, som ska med här ifrån med båt, buss och tub. Crazy. Jag har tvättat alla kläder så att jag slipper tvätta direkt när jag är hemma. Sen blir det att lämna tillbaka låne böcker och skriva ut CVn på biblioteket. Det ska jag göra imorgon alltså. Idag tvättade jag som sagt, var på banken köpte resväskor. Intressant. haha.
Om någon någonstans kan komma på att dom söker jobb i stockholm på något trevligt ställe får gärna säga till, jag kan anpassa mig till det mesta. wihu! nu babblas det bara. Tjo.

what to do?

Ibland blir jag arg på mig själv. Jag kan inte bestämma mig, någonsin. Nu handlar det i och för sig bara om hårfärg. Men det oftast handlar det om större problem. Nu vet jag inte vad jag ska göra, Orange/blond passar nog egentligen inte. Men jag vill inte heller bli "vanlig" brunett igen. Beigehavreblond är ju fint, men svart är ganska coolt. Sen finns det minst hundra nyanser av röd, blond och brun, men hur ska man veta vilken man känner sig mest fancy ut i? just nu är detta mitt största problem. Hah. Brunt, svart, någon nyans av blond, vad ska det bli?
egentligen är det nog ingen som sagt att det är fint nu när det är så ljust, på facebook ja, kanske någon. men ingen har gjort det i verkligheten, jag kanske är ute och cyklar? hujedamig vilket problem.

mathias

Jag vet inte vad jag ska säga, men det gör så jävla ont! Att inse att jag inte kommer se dig igen (i detta liv) skrämmer mig oerhört. Det var inte länge sen jag sist pratade med dig. Du var i Stockholm och vi skulle dricka kaffe, det blev aldrig av. Jag vet att du hade det tufft, jag önskar att man gjort mer än vad man kunnat för att få dig att må bra igen. Jag saknar dig, tänker på dig ofta. Vila i frid. Tills vi ses igen.

finns ingenting.

skittrött men rastlös. det regnar och åskar, ibland en blixt. om någon vet någon som behöver någon att anställa, så är jag up for it!
tänkte köpa kladdkritor, det vore fint, kladda lite, se vad det blir, om det överhuvudtaget blir någonting. Vill vara kreativ, men vet inte riktigt hur. vad ska jag göra? ingenting. Eskelhem håller folk hus idag, det verkar ju jävligt onödigt, vart fan ligger det? och varför festar man där? bläh tråkpås. kanske ska sova, se en film ja, sova kanske.

vad ska jag bli när jag blir stor?

Jag gick förbi lillacentrum idag och såg att ljusen fortfarande brinner. Det var fint.
Vart har min energi tagit vägen? Jag känner mig som jag gjorde i vintras när det var mörkt och ensamt. Nu är det ljust varmt och lite kvavt, folk döper sina facebookalbum till "sommarkär" eller "underbara sommar minnen" eller "puttisnuttepuppiputtputtsommar" "jag älskar sommaren och alla mina vänner" "sommarkärlek" och andra urfåniga påhittnamn. Ah och här sitter jag och är bitter, jag vill också tycka att det är gulligt med töntiga album, gah.

Vad ska jag göra i höst? Älskling, kommer säkert jobba på weekday (om han får det), eller kanske plugga, det beror sig på vad han vill.
Ha-ha, jag kommer säkert städa på mcdonken? nej urs, nu jävlar börjar det bli dags att leta jobb! gahh... jag är faktiskt världensflitigastetjej när det gäller jobb, faktiskt, så jag borde få något bra!! det förtjänar jag. hihi.

tankar om Norge.

Det är varmt och kvavt, men det har det varit ett tag nu. det börjar bli olidligt, ska man ha kortklänning eller overall? ska det börja spöregna eller dyker solen upp?
värdet passar dock stämningen, i tidningar, på radio, på nyheterna, och internet. Något jag dock har svårt för är citaten som "det kunde ha varit vi". För mig känns det nästan som att "sno uppmärksamhet" det är någon slags offermentalitet eller självömkan. Självklart är många drabbade, men att på ett så här tidigt stadie så tycker jag att det är ett klumpigt uttryck.
Jag är fortfarande chockad och kan inte riktigt förstå vad som hänt. Barn. Jag kan inte förstå.
Alla mina tankar går till Norge och det är svårt att sitta här utan att kunna göra så mycket alls.

tyst minut.

Det finns inte i min verklighet att något sånt här händer, inte så här nära. Det händer och har hänt långt ifrån mig och oss här i norden. Egentligen vet jag inte alls vad man ska säga, annat än att jag tänker på alla drabbade i Norge, och jag tycker att den som kan ska komma imorgon när SSU gotland anordnar en tyst minut, vare sig vad du röstar.

	den 25 juli · 21:00 - 21:30 på östercentrum.